KLUBBENS HISTORIA

Det finns idag tre aktiva Rotaryklubbar i Trollhättan varpå det under 2017 har inletts en sammanslagning. Klubbarna har sedan många år tillbaka ett nära samarbete för att stödja organisationer och föreningar både i Trollhättan och internationellt. Varje klubb har möte en gång i veckan på hotell Swania, där medlemmar och gäster får möjligheten att lyssna på föredrag om aktuella händelser i samhället över lunch eller middag. Vid mötena byggs ett starkt nätverk som sträcker sig över yrkesgrupper och kontinenter. Rotary Internationals kärnvärden är tjänande, kamratskap, mångfald, integritet och ledarskap, över gränser. Tillsammans leds vi under måttot Service above self.

Bild från ett av våra lunchmöten. Foto: Ola Sundberg

Klubbens historia sammanställdes i samband med Trollhättan Rotaryklubb 75-årsjubileum (8 februari 2013) och är uppdelad i två kapitel. 

Kapitel 1 - Klubbens grundande 

Föredrag av Yngve Engkvist vid sammanträde den 4 juni 1999 (historik som togs fram vid klubbens 60-årsjubileum 1998).

Det första sammanträdet i Trollhättans Rotaryklubb hölls i januari 1938, då alltså klubben bildades. Initiativet till att bilda en klubb i Trollhättan kom från Uddevalla, vars Rotaryklubb kom till 1935. Den drivande kraften var Uddevallaklubbens charterpresident Olof Bildt, chef för Munkedals bruk.En av chartermedlemmarna var Bengt Sjölin, överingenjör på Nohab, tillika lokman, riksdagsman m.m. Den chartermedlem som levde längst var apotekare Gösta Fröberg. Han avled 1994 vid 98 års ålder. Han kom ibland och hälsade på i vår klubb. Vid flera tillfällen hade han med sig sin kamera och fotograferade oss. Sista gången tror jag att han var 93 år gammal.

Vid starten togs fyra vänersborgare in i klubben, nämligen doktorerna Albert Grönberg och Sven Thurström, lektorn och Birger Sjöberg-experten August Pettersson samt direktören Gunnar Wulf. Vänersborg bildade sedan en egen Rotaryklubb 1946. Två av våra chartermedlemmar har sedermera nått värdighet att vara guvernörer, nämligen Bengt Sjöling och Alberg Grönberg. Den medlem som betytt mest för klubbens utveckling var utan tvivel Thore Rosendahl, disponent på Fosfatbolaget. Som sekreterare i 17,5 år styrde han klubben med fast hand. Han stenograferade ned allt som hände under ett sammanträde, och många gånger fick vi förnäma föredrag återgivna in extenso i veckobrevet, som alltid skickades hem till klubbmedlemmarna. När Thore Rosendahl prickade för oss i närvarolistan fick man inte handhälsa utan endast nicka till honom. Då blev man granskad och saknades Rotaryknapp bötade man en krona i sparbössan. Själv hade jag som regel uniform och var därför befriad från att bära Rotaryknapp. De första åren höll klubben till på Minerva, eftersom Stadshotellet vid den tiden lär ha varit under all kritik. John Frank övertog Stadshotellet 1941 och från augusti det året har klubben i huvudsak haft sin hemvist i denna byggnad, som ju nu har blivit omdöpt till Scandic Hotel Swania.

 - - -

En Rotaryklubb har skyldighet att arbeta för Rotarys utbredande, och vi kan notera att vi har tre dotterklubbar: o Vänersborgs Rotaryklubb, som bildades i januari 1946 med Albert Grönberg som charterpresident. o Åmåls Rotaryklubb, som bildades samma år och samma månad. o Trollhättan-Strömkarlen Rotaryklubb, som bildades 1966. När Åmålsklubben skulle ”chartas” åkte rotarianerna med extratåg från Trollhättan till Åmål, eftersom Nohab samtidigt skulle provköra ett lok. I Åmål hade GDG (Göteborg-Dalarna-Gävle) sin huvudverkstad och där verkade Richard Keller, som blev Åmålsklubbens charterpresident. När han sedan blev överingenjör på Nohab kom han med i vår klubb och blev också president hos oss. Värt att notera är att Richard Keller var initiativtagare till Trollhättans Golfklubb.Vår klubb började med tiden att bli väl stor. 1966 togs initiativ till att bilda Trollhättan-Strömkarlen, där Nils Källof blev charterpresident.

- - - 

På senare år har vi inte varit så bra på att jubilera, men förr var det andra takter. Vi firade klubbens tioårsjubileum 1948, Rotarys 50-årsjubileum 1955 (som bekant bildades Rotary 1905 på initiativ av Paul Harris). Vi firade 20-årsjubileum 1958 och 25 år 1963. Vid dessa jubileer skulle vi infinna oss smokingklädda och med Rotaryknapp. Priset var 30 kronor för soppa med sherry, varmrätt med rödvin, dessert med portvin samt serviceavgift.

- - - 

1980 firade vi Rotarys 75-årsjubileum tillsammans med Strömkarlen och Starkodder på Högbo värdshus. Strömkarlens 25-årsjubioleum 1991 var också en minnesrik jubileumsfest.

Samtliga jubileumsfester var givetvis med damer, och det hölls tal till kvinnan och till mannen. Jag har hittat två tal till mannen - från grevinnan Sparre och från Monika Odelberg - och ett till kvinnan av Erik Wengström. Men det skulle ta för lång tid att referera dem här och nu. Trollhättesonen Erik Wengström var redaktör för Tidningen Trollhättan. Han kom sedan till Barometern i Kalmar, fortsatte till Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och vidare till Borås Tidning, där han var kvar till pensionen. Under en period har han även redaktör för Rotary Norden.

Strax före sin bortgång 1974 hade Erik Wengström blivit färdig med boken ”Trollhättan ung stad”. Den gavs ut till Trollhättans Sparbanks 100-årsjubileum. Erik Wengström var för övrigt morbror till vår Lennart Gustafson.

Eriks efterlämnade handlingar om Trollhättan har vi överlämnat till Bengt Lindström.

Klubben har haft och har fortfarande många initiativrika medlemmar som arbetar för ett bättre samhälle på olika områden, nu senast med ett engagemang i Lettland.

- - -

Vid ett sammanträde 1944 fick klubbmedlemmarna svara på frågan: Vad vill ni ha ändrat i Trollhättan?

Resultatet blev 14 önskemål med följande prioritering:

  1. simbad
  2. breddning av klaffbron
  3. skolornas utveckling
  4. gymnasium
  5. järnvägsundergång i Storgatans förlängning
  6. församlingshem
  7. teater och konserthus istället för gamla Samskolan
  8. renhållningsverk
  9. ungdomsgård
  10. fontän å det ödsliga torget
  11. kraftfull polisledning
  12. bättre förbindelse över älven
  13. bättre underhåll av fågeldammen
  14. förbättring av Stallbackavägen.

Allting har genomförts, fast en del har tagit lång tid. Flera rotarianer har säkert medverkat till att önskemålen genomfördes, men när det gäller idrotts- och simhall var det ett initiativ från klubben som fick fart på ärendet. En kommitté med byggnadschefen Torsten Sörqvist som ledare hade gjort upp några skisser på en anläggning där förvaltningshuset nu finns. Vi tyckte nog att ett läge vid kanalen skulle vara betydligt bättre. Området som kallades Stavre mosse ägdes till största delen av familjen Nydqvist. Vi fick ihop ett kvällssammanträde med deltagare från stadens ledning och representanter för alla idrottsklubbarna, tror jag. Det mynnade ut i att stadsfullmäktiges ordförande riksdagsman Artur Lundqvist och vår medlem Antenor Nydqvist tog i hand på att markfrågan skulle lösas. Det skedde också. Jag vill minnas att den ende som var tveksam var stadens ekonomichef Allan Calmestrand, som befarade ett stort årligt driftunderskott på en sådan anläggning. Några initiativ från klubbmedlemmar utan speciell ordning i vare sig tid eller betydelse: o Gustaf Gudmundsson, direktör på Flygmotor, startade en serie föreläsningar och diskussioner om ”Ungdomen i dagens samhälle”. o Gösta Vogel-Rhödin, initierade Fallens Dagar och sedermera även utställningarna på Läckö slott. o Einar Vedin, förste stadsläkare, fick idén till ett föredrag om ”Tobaksrökningens risker”. Föredraget trycktes och delades ut till eleverna vid stadens skolor - året var 1956!

- - -

Jag vill nu beröra en händelse som gav eko ända upp i riksdagen. Vår dåvarande medlem häradshövding Gunnar Bogren hade fått i uppdrag att som tf. justitiekansler utreda den s.k. Selling-affären. Professor Olof Selling var chef för paleobotaniska sektionen vid Naturhistoriska Riksmuseet. Det rörde sig om en akademisk strid, där professor Selling ansågs vara psykiskt sjuk.

När utredningen var klar och handlingarna offentliga redogjorde Gunnar Bogren för utredningen i klubben. Men det skulle han tydligen inte ha gjort. I inte mindre än cirka 30 tidningsledare klandrades åtgärden, så även av justitieministern i riksdagen.

En god vän till Selling i Göteborg, Erik L. Magnus, gick ut ur Rotary och lät trycka en skrift med titeln ”Varför jag lämnade Rotary”. Gunnar Bogren blev sedan hovrättslagman i Göteborg. Han gick bort vid årsskiftet 1997-98 och var då 93,5 års ålder.

- - -

Men nu till något verkligt glädjande.

Den 15 mars 1962 undertecknade Per Nyström ett gåvobrev i vilket han till klubben skänkte en lägenhet i Frankrike.

Jag läser första stycket i gåvobrevet:

”För att främja Rotarys syftemål om höga etiska krav inom näringsliv och yrken, internationell förståelse, god vilja och fred genom världsomfattande kamratskap överlämnar undertecknad härmed till Trollhättans Rotaryklubb, här nedan kallad klubben, såsom gåva bostadslägenheten nr. A4 i fastigheten Sole Mar i Golf-Juan, Alpes Maritimes i Frankrike med allt vad till bostadslägenheten hörer, inventarier och utrustning.”

Denna storartade gåva har hittills över 1 000 rotarianer haft glädje av.

- - -

När Rotaryrörelsen var relativt ung skickade man sina veckobrev till ett stort antal klubbar. Detta var till god hjälp när det gällde programplanering och organisation av olika aktiviteter. Jag vill minnas att vi som mest hade utbyte med ett 25-tal klubbar. Några klubbar hade dagens ord som inledning av sammanträdet och även ”Tre minuter Rotary” som kunde innehålla de mest skiftande ämnen. ”Tre minuter Rotary” praktiseras fortfarande i de flesta danska klubbar. Jag vill gärna referera ett par veckobrevsnoteringar. När magister Knutsson, Pelle Svanslös pappa, var sekreterare i Uppsalaklubben skrev han sammanträdesreferatet på vers! Åmålsklubben inledde ibland med att citera något av den oförliknelige Alf Henriksson, t.ex. ur Budskapet:

”Jag läste ett budskap vars mening jag icke kan fatta ? men det gjorde mig glad åt den svenska författarens lott. Om han skrivit på engelska eller ryska istället så hade vi varit långt flera som inget förstått.” Det har alltid varit god stämning och bra kamratskap i klubben, men närvaron på våra sammanträden kunde vara bättre. Vi hade dock en medlem, Ole Carneskog, som hade 100 procent närvaro i 23 år! Som avslutning vill jag referera ett klipp från Oslo Rotaryklubb, i vilket presidenten skrev till de medlemmar som inte klarat sin närvaroplikt.

Ett av de svar han sedan fick löd: ”Kjaere President! Ettet vårt fatale nederlag mot svenskene i fotbal igår, kan jeg icke se noen rimelig grunn till å fortsette å leve. Når nöden är störst o.s.v. akkurat mens jeg var helt nede på bunnen av allt som het liv kom ditt brev med påminnelsen o min möteprocent. Jeg har på nytt fått noe att leve for.”

 

Kapitel 2 - Klubben möter millenieskiftet  

Föredrag av Mauritz Ljungman vid Trollhättans rotaryklubbs 75-årsjubileum (8 februari 2013).

Den 1 juli 1989 blev det möjligt för kvinnor att bli medlemmar i Rotary. En ganska senkommen reform med tanke på att den första rotaryklubben bildades 85 år tidigare . Den första kvinnan i vår klubb blev personalchefen vid dåvarande Volvo Flygmotor, Kerstin Ankartoft.

Kerstin, som presenterades av Olof Blomqvist, blev medlem den 3 februari 1990. President vid detta historiska tillfälle var Seth-Inge Johansson.

Kerstin blev senare också klubbens första kvinnliga president när hon tillträdde posten den 1 juli 1998. 

- - - 

Under senare delen av 80-talet ansåg tydligen tandläkaren och rotarianen, Per Adamsson, att medlemmarna i Trollhättans rotaryklubb var i behov av motion. Av den anledningen startade han ett motionsprogram som i stort sett gick ut på att motionärerna sprang eller promenerade tillsammans i terrängen kring Slätthult. Efterhand blev tyvärr deltagarna färre och färre.

Motionsprogrammet var med andra ord i behov av en uppryckning. Det var då idén att istället spela innebandy dök upp. Entusiasmen inför denna modernisering var stor. Initiativtagare till innebandygänget var Seth-Inge Johansson. Han skaffade klubbor och bollar och fixade också en lokal i Vita Huset i korsningen mellan Kungsgatan och Magasinsgatan. Problemet med lokalen var att den hade snedtak, vilket gjorde att spelarna slog huvudet i taket när spelet blev intensivt. Detta gjorde ont så spelarna sökte sig till andra lokaler. Tyvärr uppfyllde inte heller de följande två lokalerna rotarianernas kvalitetskrav. Först den fjärde fick godkänt. Den fanns på Nils Ericssongymnasiet. Enligt Seth-Inge kom Rotary över denna tack vare goda kontakter med tjänstemännen inom Trollhättans stad.

Matcherna begränsades inte bara till spel mot de andra två trollhätteklubbarna. Avstickare gjordes också till Uddevalla och rotaryklubbarna där. Man får förutsätta att Trollhättans rotaryklubb oftast avgick med segern i dessa kamper.

- - - 

Presidenten i Trollhättans rotaryklubb och tillika kyrkoherden, Lennart Lönnqvist, råkade ut för en ovanlig händelse när han cyklade utför Landbergsliden på väg att presidera vid ett rotarymöte. Han hade fått upp farten i den branta liden när han plötsligt fick syn på en älg. Älgen var dessvärre på väg att korsa hans väg. Kollisionen var oundviklig. Båda undkom gud ske lov utan allvarligare skador.

Denna dramatiska händelse inträffade under tidigt 90-tal vilket gjort det svårt att kontrollera alla detaljer i samband med det inträffade. Men med tanke på älgens storlek kan vi lugnt konstatera att kyrkoherden hade änglavakt.

- - -

På trettondagsaftonen år 2000 firade stadens tre rotaryklubbar millennieskiftet med en Rasande Rolig Rotarybal. Bakom arrangemanget låg vår dåvarande president Lennart Bokefalk och medlemmen Leif Karlsson. Efter sedvanligt mingel med musikunderhållning hälsade de tre presidenterna Lennart Bokefalk, Joel Danielsson, Strömkarlen, och Göran Bengtsson, Starkodder, 130 festklädda deltagare välkomna genom att utbringa en skål. Till festdeltagarnas förvåning kastade därefter presidenterna glasen bakom sina ryggar. Om nu någon skulle uppfatta detta som vårdslöst vill jag bara till presidenternas försvar påpeka att glasen var av plast och inte av kristall.

Jag citerar nummer 4 av tidsskriften Rotary Norden:

”Därefter intogs en utsökt måltid med Leif Karlsson som medryckande toastmaster. Feststämningen förhöjdes ytterligare när gästerna bjöds på musikunderhållning av elever från Kulturskolan och trubadursång av rotarianen Konrad Kjellberg.”

Detta var den första av tre trettondagsbaler. Tyvärr blev det inte någon uthållig tradition på grund av sinande intresse.

- - -

Lennart Bokefalk har inte bara innehaft den upphöjda positionen som president i Trollhättans rotaryklubb. Han var också under ett antal år något som skulle kunna kallas lotterigeneral. Nettoinkomsten från lotterierna under en fyraårsperiod var hela 60 000 kronor.

- - -

Den 15 mars 1962 skänkte Per Nyström en lägenhet i fastigheten Sole-Mare, Golf Juan, Alpes Maritimes i Frankrike till Trollhättans rotaryklubb. Lägenheten har genom åren varit till stor nytta och glädje för rotarianer i Trollhättan. När Strömkarlen och Starkodder bildades fick också dessa klubbars medlemmar tillträde till Per Nyströms gåva.

Med tiden blev behovet av en större renovering av lägenheten påträngande. Att Trollhättans rotaryklubb på egen hand skulle ansvara för renoveringen var inte aktuellt. Därför ingick de tre klubbarna ett samarbetsavtal på initiativ av vår dåvarande president, Lennart Bokefalk. Den första paragrafen i avtalet lyder:

”Skyldigheter och rättigheter som åvilar ägare till lägenheten delas lika mellan Trollhättans Rotaryklubb, Trollhättan-Strömkarlen Rotaryklubb och Trollhätttan-Starkodder Rotaryklubb.”

Avtalet slår också fast att dispositionsrätten till lägenheten i första hand ska fördelas mellan medlemmarna i de tre klubbarna utan inbördes förtur. En förvaltningsplan upprättades där det framgår att lägenheten skulle renoveras och rustas upp under vintern 2000/2001 och att en reservfond skulle finnas för att gardera sig mot oväntade reparationskostnader. 

- - -

Den första rotaryklubben Rotary One grundades i Chicago den 23 februari 1905. Klubbens mål har varit och är fortfarande att "aktivt stärka Chicago som stad och övriga delar av världen genom filantropi, gemenskap, engagemang och goda exempel".

Vår medlem Olof Blomqvist hade möjligheten att under en tjänsteresa till Northwestern University i Evanston den 26 mars 2002 att också besöka Rotary One. Olof inbjöds av presidenten John Alberts att efter lunchen hålla ett kort anförande om Trollhättans rotaryklubb. Han tog i sitt tal upp de band som finns historiskt mellan Sverige och Chicago som följd av att ett stort antal svenska emigranter bosatte sig i Chicago under andra hälften av 1800-talet. Antalet svenskar i Chicago var under 1860-talet nästan lika många som hela Stockholms befolkning. En stor arbetsplats blev Pullman Car Industry som främst tillverkade järnvägsvagnar. Olof överlämnade ett standar från Trollhättans rotaryklubb tillsammans med en varm hälsning.

Efter en frågestund och ett tacktal överlämnade presidenten ett standar från Rotary One och bad om en hälsning till Sverige och Trollhättans rotaryklubb. Olof vidarebefordrades hälsningen till vår klubb direkt efter hemkomsten.

- - -

Som säkert många vet driver vår klubb sedan många år ett projekt i lettiska Aluksne. Det började redan på 80-talet när vår medlem Jack-Sture Börjesson deltog i en ekologisk konferens om Östersjön i finska Esbo. Där träffade han Ilona Riekstina från den ekologiska fakulteten vid universitet i Riga. Hon talade bra engelska, vilket gjorde det lätt för dem att konversera med varandra. Hon frågade bland annat Jack-Sture om det var möjligt för honom att skicka svenska och engelska böcker i naturvetenskap till hennes institution i Riga.

Ilona blev senare studierektor och lärare vid Aluksne gymnasieskola, som ligger 20 mil öster om Riga.

Lettland blev självständigt 1991. Kort därefter blev Jack-Sture inbjuden till universitetet i Riga, något som gjorde att hans intresse för landet ökade ytterligare och då inte minst för gymnasieskolan i Aluksne. Jack-Sture såg bland annat till att överblivna svarta tavlor från Nils Ericssongymnasiet sändes till Lettland. Här bidrog i högsta grad en annan av våra medlemmar, Jan-Olof Stigh, som ordnade transporten av de 55 tavlorna utan kostnad för klubben.

Sedan dess har både pengar och andra gåvor genom klubbens och enskilda medlemmars försorg nått gymnasiet i Aluksne. Den som inte redan gjort det rekommenderas att läsa mer om Aluksneprojektet på vår hemsida.

- - - 

I november 2005 genomförde Trollhättans rotaryklubbar en artistgala i Älvhögsborg. Överskottet från galan gick oavkortat till BRIS, barnens rätt i samhället. Initiativtagaren till och eldsjälen bakom projektet var Stig-Göran Larsson, Trollhättans rotaryklubb. Anledningen till Brisgalan, som den kom att kallas, var de många övergrepp mot barn som media rapporterat om under året. Tyvärr utgjorde inte Trollhättan något undantag.

Brisgalan bestod av en subskriberad middag för dem som så önskade med efterföljande konsert. Gäster som bara ville konsumera musik var välkomna på läktarplats.

Bland de artister som framträdde fanns rikskända som Jessica Andersson och Jonas Torrestad, men många lokala förmågor bidrog också till underhållningen. Gemensamt för dem alla var att de ställde upp utan betalning.

Trollhättans rotaryklubbs dåvarande president Kristhina Diurman presenterade Rotary och de ideal som organisationen representerar. BRIS hade också en representant på plats. Det var professor Dennis Töllborg vid Göteborgs universitet. Han redogjorde för BRIS olika verksamheter. Kvällen avslutades med att artisterna tillsammans med publiken sjöng ”Barn är ett folk”.

Brisgalan i Trollhättan blev en stor framgång. Det visade sig att Trollhättans tre rotaryklubbar kunde överlämna 70 000 kronor till BRIS.

Det goda resultatet gjorde att Brisgalan återkom på hösten 2006. Denna gång blev överskottet mer än 200 000 kronor. 175 000 gick direkt till BRIS. Resterande 25 000 sparades för att utgöra en grundplåt för en kommande gala 2007.

Ett skäl till att överskottet ökade så kraftigt från föregående år var att den så kallade Briskommittén, som bestod av sex ideellt arbetande medlemmar från de tre klubbarna, hade utvecklat ett särskilt sponsringspaket som visade sig mycket framgångsrikt. Inte mindre än 40 företag i Trollhättan med Saab-Ana i spetsen engagerade sig som sponsorer.

Den lokala pressen bidrog också till det fina resultatet genom att ta in gratisannonser och Trollhättans butiksägare upplät gratis sina skyltfönster för Brisgalans affischering.

Den nuvarande generalsekreteraren i BRIS, Kattis Ahlström, medverkade som konferencier vid galan. Kanske hennes närvaro också bidrog till det fina resultatet.

Men säg den lycka som varar för evigt. Ytterligare två galor arrangerades dock utan att komma i närheten av sina föregångares överskott. Vid den tredje galan valde man att ge artisterna ersättning. Därmed frångicks det ursprungliga konceptet, vilket ledde till att de som medverkat tidigare blev en smula besvikna. Om detta hade någon avgörande betydelse lär vi aldrig få veta.

Vad vi däremot vet är att Brisgalorna som de tre rotaryklubbarna i Trollhättan arrangerade drog in 375 000 kronor. Det är väl något vi kan vara stolta över!

- - -

På initiativ av vår president Marita Johanson har ett nytt samarbete mellan Trollhättans rotaryklubb och Högskolan Väst startats. Syftet är att stötta högskolan så att de utländska studenterna får en ännu bättre tillvaro här i Sverige.

Det har visat sig att högskolans studenter från andra länder är mycket nöjda med studierna, boendet och sina studiekamrater. Men det är inte lika lätt för dem att utveckla kontakter med svenskar i övrigt och på så sätt bli integrerade i samhället. Detta gäller inte bara Högskolan Väst utan är ett problem på det flesta lärosäten i landet.

Tanken är att medlemmar i Rotary ska bli studenternas kontaktpersoner för att göra det möjligt för dem att bättre lära känna det svenska samhället och arbetslivet här. Att få fler utländska studenter att stanna kvar i Sverige efter utbildningen skulle vara till stor nytta för landet genom att vi drar nytta av deras kunskaper och arbetsinsatser, något som inte sker om de väljer att återvända till sitt hemland.

 

 

VAD ÄR ROTARY?

Rotary är en organisation för samhällsengagerade personer med olika yrkesbakgrund, kön, ålder, religion och etnisk tillhörighet, som gör humanitära insatser och arbetar för att främja samförstånd, goodwill och fred i världen.

LÄS MER

KONTAKTINFORMATION

E-post: trollhattan@rotary.se


MÖTESINFORMATION

Ordinarie mötesplats:

Scandic Hotell Swania
Storgatan 47-49
46126 Trollhättan

Ordinarie mötestid: Fredagar 12:15

Hitta hit:
Ingen bild
Nästa möte:

Inget lunchmöte (klämdag)
2019-05-31 12:15