Uppsala
STOCKHOLMS VÄSTRA

 


Varmt välkommen att kontakta klubbens president Sten Ström på nedanstående mailadress:

uppsala@rotary.se


onsdag den 12 maj 2021
Gustav Svensson "Hur bevaras och berättas näringlivets historia?"

2021 05 12 Föredrag
Gustav Svensson-  "Hur bevaras och berättas näringlivets historia?"
IKEA, Ericsson, Saab, Volvo, H&M... många är de svenska företag som satt sin prägel här i landet och ute i världen. Historien om det privata näringslivet är en omistlig del av Sveriges historia.

Till skillnad från verksamheter i offentlig sektor är det till stor del frivilligt för företag att arkivera och spara sina arkiv. Många företag väljer att ta hjälp av ett näringslivsarkiv för att säkra att deras historia bevaras för all framtid.

 Med avstamp i ett antal olika kundcase berättar arkivarie Gustav Svensson från Centrum för Näringslivshistoria om hur det svenska näringslivets historia bevaras idag och hur historien kan fungera som ett viktigt verktyg i marknadsföring och kommunikation.
klicka här för att starta Zoom
(Om det frågas efter lösenord så ange 184804)

 

 
onsdag den 19 maj 2021
Cecilia Sved "Ego föredrag"
2021 05 19 Föredrag
Ceclia Sved- Eget föredrag, 
en nostalgitripp i Uppsala - Memory Lane med visst internationellt inslag 
klicka här för att starta Zoom
(Om det frågas efter lösenord så ange 184804)
 
onsdag den 26 maj 2021
Afaf Doleeb “The failure of the Sudanese Transitional Government"

2021 05 26 Föredrag på engelska
Afaf Doleeb - “The failure of the Sudanese Transitional Government"

I would like to talk about “The main indicators of the failure of the Sudanese Transitional Government before and after the signature of the agreement between the Military leaders and the revolution representatives. Also, highlight the way forward and the potential future challenges”
 
klicka här för att starta Zoom

(Om det frågas efter lösenord så ange 184804)
 
onsdag den 2 juni 2021
Budgetmöte

2021 06 02 Budgetmöte Uppsala Rotary klubb

klicka här för att starta Zoom

(Om det frågas efter lösenord så ange 184804) 
 
onsdag den 9 juni 2021
Catharina Blom "Supervalåret i Tyskland"

2021 06 09 - Föredrag
Catharina Blom "Supervalåret i Tyskland"

 Catharina Blom studerar tyska på Senioruniversitetet.

Innan pensioneringen var jag regiondirektör på Regionförbundet Uppsala län – föregångaren till Region Uppsala.

 klicka här för att starta Zoom

(Om det frågas efter lösenord så ange 184804)

 

tisdag den 16 mars 2021
Rumänien förr och idag

RUMÄNIEN FÖRR OCH IDAG

 

Rumäniens förhistoria går ca 40,000 år tillbaka i tiden. År 2002 hittades 39 450 år gamla fossiler av hominider Homo sapiens, det är bland de äldsta i Europa.

Mellan åren 106-271 e.Kr. var en stor del av området en del av Romarriket, under namnet Dacia. Stora mängder guld och silver forslades till Rom av kejsaren Trajanus (se Trajanus kolumn till vänster). 

Rumänien bildades1859 av två furstendömen Valakiet och Moldova. Carol I blev Kung 1881. Transsylvanien som låg under Habsburgska-ungerska  imperiet anslöt till StorRumänien 1918. År 1940 blev Carol II kung för att två dagar senare lämna över tronen till sonen, som blev kung Mikael 1.

Efter andra världskrigets slut stannade Röda armen kvar i Rumänien. Röda armén återupplivade det tidigare förbjudna kommunistpartiet som vid den tiden bara hade några hundra medlemmar.

Kung Mikael 1 regerade fram till 1947 då Sovjetunionen tvingade honom att abdikera och kungen flydde då till Schweiz där han utbildade sig till pilot. Till vänster ser man en bild över det kungliga sommarpalatset Peles byggt av kungahuset Hohenzollern.



Från 1947 till december 1989 präglades Rumänien av ett kommunistisk enpartistyre. År 1965 då Nicolae Ceaușescu kom till makten distanserade han officiellt Rumänien från den sovjetiska maktsfären genom en egen utrikespolitik. Han påbörjade ett samarbete med Renault för personbilar under namnet Dacia och även flygplanstillverkning på licens av BA 1-11. Hans sista goda gärning för landet var att han 1968 opponerade sig officiellt då Sovjetunionens angrep dåvarande Tjeckoslovakien. 

Ceausescus ambition var bland annat att öka befolkningen genom att förbjuda aborter och göra preventivmedel illegala för att på så sätt trygga tillgången till arbetskraft. 

Det orsakade stora problem för de unga i landet. Många nyfödda, handikappade barn kunde därför inte komma ut i samhället ordentligt. Uppemot 100 000 barn mellan 0 och 18 år hamnade under 1980-talet på institutioner som saknade resurser till utbildning och intellektuell stimulans. Många barn led av näringsbrist och gavs därför blodtransfusioner. Detta ledde till spridning av HIV vilket staten hemlighöll.

Ceaușescu sålde ut alla produkter från jordbruket för att betala statsskulden. De som fick svälta till följd av hans handlingar var befolkningen medan han själv levde i lyx.  Medborgarna ägde inte pass och all typ av kontakt med utlandet utanför östblocket var förbjuden. Man kunde, om man hade kontakter inom polisen, möjligen resa en gång om året inom östblocket. 

Idag är Rumänien en republik som gränsar i norr mot Ukraina, i öster till Moldavien och Svarta havet, i söder till Bulgarien, längs med floden Donau, och i väster mot Ungern och Serbien.
Rumänska språket är närbesläktat med italienska, franska, spanska, portugisiska och katalanska. Runt 30 miljoner personer i världen talar rumänska, främst i Rumänien och Moldavien.

År 1990 var det första året av frihet och därmed starten för demokratin i Rumänien.

Sociala och politiska klyftor uppstod under Ceaușescus styre varav vissa klyftor är synliga än idag. Efter en hastig rättegång avrättades Ceaușescu och hans hustru Elena på juldagen samma år. 

Nationella befrielsefronten FSN bildades och landet andades frihet för första gången och nya ledare valdes på ett demokratiskt sätt. Själv blev jag vald till borgmästare i min egen stad Tautii de Baia Mare den 4 januari 1990. 

Anhängare av de andra partierna ansåg att FSN var arvingen till det rumänska kommunistpartiet (PCR) och studenter och intellektuella improviserade en egen låt:

”Bättre att vara luffare än en förlorare

Bättre att vara en huligan än en diktator

Bättre att vara en luva än en aktivist (i kommunistpartiet)

Bättre att vara död än kommunist.”

FSNledaren, Iliescu, som tog den politiska makten efter revolutionen, blev den förste demokratiskt valde presidenten i maj 1990. Konflikter uppstod dock överallt, vilket ledde till skapandet av den rumänska underrättelsetjänsten, SRI, den 26 mars 1990. 

Rumänien är medlem av Nato sedan 29 mars 2004 och EU sedan 1 januari 2007.

Det råder full yttrandefrihet i Rumänien idag, men före 1989 rådde ingen yttrandefrihet alls. Det fanns bara en tv-kanal som sände patriotiska program mellan kl. 20 och 22 och skrivmaskiner var förbjudna. Lägenheter i stora städer fick bara ha låg värme på,  ofta högst 12-14 grader. Spädbarn for illa, sjukdomar spreds men man fick inte prata om det. Om man kritiserade regimen riskerade man att hamna i fängelse tillsammans med hela släkten, och säkerhetstjänsten Securitate avlyssnade medborgarna. 
Men frihetstiden kom för alla!

Idén att återinföra monarkin började vinna mark bland folket 1990 men kung Mikael som ansågs vara en alternativ ledare till FSN, släpptes inte in i landet utan var tvungen att återvända till Schweiz på påskdagen 1990. 

Rumänerna upptäckte varukonsumtion efter 45 år av varubrist.  Fabriker hade svårt att hitta nya marknader för sina produkter vilket gjorde att importen hade stigit lavinartat. Jordbruket privatiserades efter Ceaușescus fall och befolkningen kunde nu producera mat för sitt eget bruk och inte åt staten som tidigare hade varit fallet. De ekonomiska reformerna, bland annat privatiseringen av ca 2700 statliga företagen mötte stora motstånd från många håll. Staten sålde några av företagen till sina anställda som dock inte mäktade med att investera och företagen gick då i konkurs. Utländska investerare tog chansen att inskaffa dessa företag vilket gjorde att utvecklingen blev kaotisk under de första åren.

Vid den tiden började arbetsutvandringen till Europa och USA. Människor jagade mirakel och ville lyckas bättre - liknande bilden nedan.


Detta har utarmat den rumänska befolkningen med ca 3,5 miljoner tills idag. Konsekvenserna av den dåliga ekonomiska starten är fortfarande synliga. Rumänien släpar efter andra länder i Östeuropa som startade sin övergång under samma tidsperiod.

En kulturrevolution började efter 1989. Västerländsk litteratur, musik och filmer började att strömma in i rumänernas liv. År 1990 grundades ett flertal nya tidningar, men pressen drabbades under 1990-talet av pappersbrist och prishöjningar. 

Fristående TV stationer dök upp. Minoriteterna i landet fick också sina egna tidningar. Utbildningsväsendet reformerades. Processen gick långsamt och standarden på utbildningen varierar stort i olika delar av landet än idag. Utbildningarna har bättre standard i städerna jämfört med landsbygden. 

Den rumänska skolan är obligatorisk i 8 år. Barnen har även rätt till att gå i en frivillig förskola från 3–6 år. Efter grundskolan kan eleverna avlägga inträdesprov till gymnasiet, som har ett utbud av teoretiska och praktiska linjer. Det finns över 40 högre lärosäten, fem universitet och fem tekniska högskolor. Undervisningen är avgiftsfri. Det finns även privata skolor och universitet. 

Landets större minoriteter har möjlighet att få undervisningen på respektive modersmål. 

Under åren 2002 till 2006 reformerade regeringen omhändertagandet av föräldralösa barn. Reformen gjorde det möjligt för lokala myndigheter att stänga barnhem på ca 150 barn och ge barn möjlighet till lämpligare placering i mindre boenden och nya familjer (upp till 15 personer inklusive värdfamiljmedlemmarna). 

Ett måste att veta - 1990 spelade det rumänska fotbollslandslaget vid VM i Italien där Rumänien vann en symbolisk seger över Sovjetunion, som hade hållit landet under sitt inflytande i över fem decennier.

Rumänien har mycket att erbjuda som turistland. Vild och vacker natur (floran i Maramures län är näst rikast i världen efter djungelns flora), urskogar, långa sandstränder vid havet, mytomspunna slott i Transsylvanien mm.

 

Från huvudstaden Bukarest tar det bara 3 timmar att komma över Karpaterna till Transsylvanien med uråldriga slott, bl a flera välbevarade från medeltiden t ex Bran slottet (se bild). Det var det medeltida slotten i Rumänien som var inspiration till Bram Stokers Dracula






Flera rotarianer från Uppsala har följt med till Maramures, Transsylvanien, Bukarest och Donau tillsammans med mig. 

För 4 år sedan besökte sex rotarianer från vår klubb Maramures län där bl a finns åtta stavkyrkor i ek på UNESCOs arvlista, två stora naturreservat: Tuppens kam, 800 ha och ett Biosfere reservat Rodna på 46900 ha.

I den stora byn Desesti, Maramures, träffade vi 12 föräldralösa barn i prästen Ioan Ardeleans familjehem. 

Under samma resa blev vår Uppsala Rotaryklubb vän med Baia Mare (Den stora gruvan) Rotaryklubb. 

Under november samma år körde jag ner ca 10 kbm hjälp i form av kläder, ritmaterial, leksaker till barnhemmet, delvis insamlade av våra klubbkolleger.

Representanter från den rumänska klubben besökte vår klubb för 2 år sedan. Samma år samlade vår klubb ca 17000 kr och hjälpte barnhemmet på plats med renovering av elsystemet under ledning av mig.

Under januari 2021 samlade vår klubb bla två stationära datorer, en laptop och åtta mobiler. Dessa skickades ner till Baia Mare Rotaryklubb  i syfte att hjälpa föräldralösa barn med onlineundervisningen.

Flera rotarianer från vår och andra Rotary klubbar  från Uppsala följde också med för 3 år sedan till Transsylvanien, Bukarest och UNESCOS naturreservatet och Donaus delta.

Vår klubb har ett uppskjutet projekt, nämligen trädplantering i Maramures län i norra Rumänien. Återkommer om detta när läget har förändrats.
                                    

   

Arkitekt LAR/MSA

        Dinu Dunca

         Uppsala 

   

 

 

 
söndag den 7 februari 2021
The Peace Pod

Bortom tolerans
Lyssna på vår Peace Fellow Joanna Nakabiitos podcast: "What influences people to be intolerant, and why does asking them to be tolerant often backfire?"

Joanna analyses the definitional challenge of tolerance in promoting peaceful coexistence and provides a new approach, multiculuralism, to solve this challenge. Multiculturalism goes a step further from not only tolerating a person but to respecting and accepting their differences. 

 
tisdag den 12 januari 2021
Klubben har ett stort engagemang i Rotary Peace Fellows

Stadsmissionen, Diakonicentrum och att vara värdförälder för en Rotary Peace fellow är några exempel på ideellt arbete i klubben.

Många universitet ansökte om att få bli ett Rotary Peace Center och Uppsala Universitet, som ansågs ”outstanding”, valdes i mycket hård konkurrens. Uppsala är en av sex Peace centers och utsågs 2012. Övriga Peace Centers finns på Duke University, NC, USA, International Christian University, Tokyo, University of Bradford, England, University of Qeensland, Australien, Chulalongkorn University, Bangkok, Thailand (3 månaders program) och Makarere University, Kampala, Uganda (för de som studerar eller bor i området). De två sistnämnda är certifikatutbildning, inte mastersutbildningar.

Rotary Peace Fellowships är Rotary Foundations främsta stipendium, ett stipendium som innebär att ca 100 studenter per år- utsedda i hård konkurrens från hela världen - får studera freds- och konflikthantering vid ett ledande universitet. Utbildningen varar under 2 år och leder till en masterexamen i ämnet. Stipendiet innebär att alla kostnader är betalda.

Idag finns ca 1400 examinerade studenter - alumner -  och av dessa arbetar ca 95 % inom freds och konflikthanteringsområden i alla världsdelar. Alla dessa 1400 alumner bildar ett nätverk i fredens tjänst, tack vare Rotary. 

Stipendierna finansieras av generösa rotarianer över hela världen. Vill du läsa mer gå in på rotary.org och ”our programs”.

Vi är flera värdföräldrar i klubben; Mats Engman, Hillevi Engbrandt, Catherine Bråkenhielm, Carin Bergh Wihed, Lars Erni, Björn Lindé och jag.

Vad gör man som värdförälder?

Jag och min stipendiat, Joanna Nakabiito, träffas för att äta mat och prata. Det känns ännu viktigare nu när all hennes undervisning är online. Vi har skapat en rutin. Joanna kommer hem till mig och vi tar bilen till Gottsunda där vi beställer varsin pizza. Sen åker vi hem till mig och pratar några timmar. Jag har tyvärr inte kunnat presentera henne för mina barn och barnbarn ännu pga corona, men det blir senare i vår. En helg besökte vi älgparken i Gårdsjö för Joanna är fascinerad av vårt stora djur älgen. Nu i vår ska vi åka till min stuga på Väddö, då får hon vara med om det enkla livet i en röd liten timmerstuga. 

Joanna är ”stipendiatambassadör” för distrikt 2320 (bla. Norrbotten), vilket är en fullträff eftersom jag kommer från Boden. Jag och DG Lars-Olov Söderström planerar en resa upp till Norrbotten i sommar. Tänk att få visa Boden, Luleå, träffa rotarianer, se midnattssolen, Storforsen, kanske gå ner i gruvan i Kiruna – det är en dröm även för mig.

Du som skulle tycka att det är intressant att vara värd för en stipendiat som kommer augusti 2021, kontakta någon av oss eller Tore Samuelsson, tel 070-5347041
20210112/ Kristina Östberg Eriksson, tel 0708-257259

Här är en film om stipendiaterna:
https://youtu.be/_Z5UFQw6n8I

 
fredag den 30 oktober 2020
Samhällstjänst

Inom området Samhällstjänst stöder Uppsala Rotaryklubb bland annat Uppsala Stadsmission genom ett årligt bidrag.

Dessutom säljer klubben, via vår tidigare president, Anders Alberius, gåvokort till Stadsmissionens matkassar för 300 kronor/styck. Passa på och köp gåvokort  – perfekta som födelsedagspresent eller julklapp!

Familjer i Uppsala, som lever med små – eller inga – ekonomiska marginaler, kan abonnera på en matkasse per vecka under ett år. För detta betalar de själva 250 kronor.

Att summan 550 kronor räcker till nästan femtio bärkassar med mat och hygienartiklar beror på att innehållet är skänkt av flera stormarknader i Uppsala – det är fråga om skadade förpackningar eller näraliggande bäst-före-datum. Varorna hämtas dagligen av ett par volontärer i Stadsmissionens skåpbil. Sedan sorteras allt på Matcentralen av en grupp arbetslösa, som på det sättet får hjälp att komma in på arbetsmarknaden, tillsammans med flera volontärer.

Om du vill hjälpa till med körning eller med sortering på Matcentralen, hör av dig till samordnaren Johanna Wahlby. Om du är medlem i vår klubb ber vi dig också meddela Anders Alberius, som är klubbens ansvarige för Samhällstjänst, så att vi får kännedom om medlemmarnas bidrag till klubbens sociala arbete.

Klubbens nuvarande president, Sten Ström, har hämtat proviant från stormarknader till Matcentralen.
Klubbens nuvarande president, Sten Ström, har hämtat proviant från stormarknader till Matcentralen.

 


Johanna Wahlby och medarbetarna på Matcentralen kontrollerar, sorterar och packar om dagens leverans till matkassarna (som syns i bakgrunden).

Johanna Wahlby och medarbetarna på Matcentralen kontrollerar, sorterar och packar om dagens leverans till matkassarna (som syns i bakgrunden).